Leksand

Lek sand. Lek i sand… Sandlåda. Sand. Ja ni fattar. Nu börjar man bli lite less, för ett jävla tjat om Ranelid! Ta ett ordentligt grepp om skrevet, knäpp upp skjortan, doppa fejset i bapelsinjuice och slappna av. Vår egna lilla Snooki vann igår och låt det bara va!

Haha! Folk är arga, känner att de avslöjat varandras Melodifestivalsmygintresse samt uppmuntrar till bojkott. Hej sjuttiotal! Men det är ju roligt och lite förbryllande att alla blir så arga, blodet kokar liksom. Och folk undrar hur man kan älska Eurovision? (ja igen).

Så switchar man kanal och så är det:

Krokodiltårar för Whitney.

Ballonger för Whitney.

Ylsång för Whitney. Världen är så jävla konstig.

Okej – gårdagens festival gick iaf like so ungefär:

Tänk att ha utbildat dig till dansare ett helt liv och sluta dina dagar som mimare av trummis på Melodifestivalen! (böl) Eller trummimare samt hållare av neonrör! Att ha folk som mimar trummor verkar iaf vara grejen i år. Släpp dansarna fria, de är oftast bättre än artisterna! ska bli min nya paroll.

Gina the rawi var fin i håret, annars kändes de ganska bleka och anonyma igår - programledarna, som att de var trötta själva på hela grejen. Hm.

Det var väl Youngblood först va? De tog sig i skrevet och sjöng ganska falskt… I ärlighetens namn så kokade jag pasta och tog mig i skrevet under hela deras akt.

Så var det Maria Benhajji med i sina drömmar? Man ville så gärna att hon skulle få vara stjärna och lysa som ett stearinljus men hon var alldeles för nervös för att hålla en ton ren eller sluta le som en psykopat, och någon hade ställt dit en massa stearinljus och man tänkte mest: stearinljus – fladdrigt lättantändligt tyg, stearinljus – lättantändligt tyg…

Love Generation: Jag blev snurrig av kostymerna och texten gick typ: Left daddys girl at home. Hypnossnurrabyxor? Men låtjäveln var okej bra fin och de är duktiga! Nog kvällens bästa även om jag undrar hur det är möjligt för tyo sjuttio pers att skriva en sådan halvtäskig låt med textrader som "left daddys girl at home"? Lämnade pappas flicka hemma?

Love Generation gick inte vidare för att pappas flickor hellre röstar på grabbsen - det är synd. Och en isf större skandal än att Sara Li och Björn snubblade vidare. Slår ikapp lite på stortrumman här nu.

Fast däremellan kom han Mattias va? Och jag tycker att den påminde om Maggio och han Oskar mfl dvs socialrealistisk popsoul om spruckna relationer yada det skulle vart du satan i gatan från och med du genom eld vilket inte föll mig på läppen. Killen jobbade på och var söt och så men...

Carolina Wallin Pérez: Det finns en hel generation med folk som sjunger lite jazzigt i pastelliga liksom lösa lediga kläder yada hej akademikerbarnvibb och det är ganska fint och så... Kanske bara helt malplacerad bara. Lite grå taxiresa hem klockan fyra på morgonen i ett slaskigt novemberStockholm, vilket säkert är fina grejer men känns inte så guldkavaj och paljetter. Plus ett minus för omotiverat SVART konfettiregn!

Andreas Johnson lät som Andreas Johnson brukar låta, dvs som ett par Beatleslåtar samt igår även Suede? Och det är fina grejer (ja igen) att han är med men tyvärr också en aning trist, det gör mig ont att han sjunger så tråkiga låtar, han verkar ju så trevlig. 

Molly Sanden var fin i sin ballad, och den enda självklara till Glouben, dock förstod jag inte hennes bondagedräkt? Ej heller skinnbrallan? Varför inte bara köra på lättantändlig chiffon och go for it i vindmaskin osv. Jag tycker ändå att Sonja gjort den finaste balladen hittills i år.

Ett Miraaaakeeel. Och vet ni – anledningen till att Ranelid går hem i de små röda stugorna är inte för att folk tycker att låten är bra eller för att man missnöjesröstar eller så. Det är för att det är underhållande att se den där mannen vingla runt och prata kvasipoesi om säd! Och det var en rolig refräng! Varken mer eller mindre. Skärpning nu. Melodifestivalen handlar om tjolahopp och tjolahej, inte kvalitet eller djup eller mening eller Kent. Dessutom vet alla att Loreen i princip redan har vunnit hela tjottaballongen så han utgör inget hot på det viset, haha eller? Tänk Christer Sjögren med I love Europé. Eller Loa Falkmans Symfonin. Visst är ni glada att de gjordes? Ty man kan garva åt det rätt mycket va visst. Däremot tycker jag att han Björnen var ego mot sin partner, ignorerade henne rätt mycket och så, det var lite negg.

Sketcherna da: mja jag tycker egentligen bara om nörden av de roliga gubbar som Bergström gör, kanske för att jag mött honom i Schlagersammanhang, ni ska veta vilka hysteriska siffer och tabellnördar det finns därute – vackert. Annars blir jag en smula depp av de där sketcherna och det kan ju aldrig vara meningen? Jag saknar Grotesco med Tingeling! Punkt. Diskbänksrealism finns det ändå nog av så att man blöder näsblod av det. Resten av dygnets alla timmar faktiskt.

Och jag vet att jag kackar i eget bo nu men Cirq?us Alfon känns så himla 1998, pff. Nycirkusmusik med skojsigt hår när den är som mest irriterande. Fattade inte helt grejen men de drunknade i något kanske, vet inte vad. Som att ljus och ljus och laser är så viktigt i år att man glömmer artisterna ibland, och de stackars trummimarna. Men låten är digg, och de är ju ganska söta. Fan! Som vanligt: alla var fina, förlåt.

Fast det är inte roligt längre, jag vill ha Carola snart. MED VINDMASKIN OCH FLAGGA! Nästa vecka är det Perelli, Hanna OCH Danny samt duett mellan det gamla lövparet Christer och Lotta!

Det kommer faktiskt att bli bra.

Det måste det.

Och kanske lite Dolph? Please.