Orakad armhåla

Jag går snabbare än mitt bredband, därför blir det inte så många inlägg. Men ni läste väl min krönika i dagens tidning?

Tre saker jag har tänkt på efter lördagens final:

Det var taskigt av den där journalisten att be Danny sjunga en snutt ur Euphoria precis efter att han just torskat, han stod ju och sög på en citron så jävla sur var han. Fan stackars. Kanske grabbstackarn borde ha vunnit? Folk neråt Europa tycker ju att Euphoria är för dramatish.

Och tydligen har det blivit en grej av att en kvinna viftade med armarna i publiken och blottade en orakad armhåla. Jag upprepar: ARMHÅLA. Hon slog ingen, sa inget taskigt, det var inte en massaker på barn i Homs eller på Emokids i Irak eller en bomb eller så. Nä utan det var en armhåla va - som folk gick igång på. Jag satt bara och gapade när en kompis berättade om hur upprörda folket blivit av detta. Jag tror inte jag tyar längre snart. Fattar ni att man får lust att spränga saker ibland? Små mjuka saker och med typ en liten bordskanon - men ändå.

Helvetes idioti.

När jag är med nästa år ska jag fan limma fast två peruker i armhålorna och sätta vindmaskin på dem! Fast jag kommer tävla för Moldavien istället.

Och Ranelid kom sist, detta beror på något som heter Jantelagen, shit trotsar man den är man körd. Jag vet att jag dissade Björn lite också, det var iofs mer en analys. Go Björn. Go Sara-Li! Ge kanske inte ut en skiva men vi är hemskt glada för Mirakel.

Men alltså igår var det ju Moldaviens FINAL! Lycka och glädje. Det var årets kulturupplevelse tror jag, jag skrattade iaf nonstop de typ sex? timmar den pågick.

Det var pompösa mimare, The real group med en Björktwist och barnteater med en rappande sol. Det var fridans med fladdriga tyger, cykel i velodrom, eldgycklare, pastell, rokokoperuker, pompös balett, falsksång, mambo nr five rap, knätofs, Twilight, män med kajal som tog sig själva på allvar, klonade blondiner, en föråldrad vampyr! Bara se här (lägger upp videos när de kommer):

Vackert.

För att inte tala om mellanakten som var någon slags fusionmardröm som höll på i trekvart! Och jag överdriver inte nu, kommentarerna runtomkring från Europe gick i stil med Please shoot me, leave the stage, kill them now osv. Man fick känslan av att det var en enda person som satt och räknade alla röster för hand och därför behövdes det evighetslång pausmusik från helvetet. Gud vet.

När vinnaren skulle annonseras fick man se röstningsskylten i en halv sekund, hm fishy. Men Moldavien hade allt som en Melodifestivafinal ska ha. Topp topp stämning. Och vinnaren var okej, inte en favvis men ändå, man gillar den fram tills han börjar sjunga:

Har ikväll också försökt se på Greklands final, bredbandet saggade men jag uppfattade att alla var kvinnor och åmade som strippor och att de sjöng playback, den mest peppiga låten vann iaf men inget särskilt. Hela schabraket utspelade sig i ett köpcentrum. Jaja.

Hej för nu

23:23 | 12-03-12 

Glouben

Jaja Loreeen yada yada underbart sagan came true blabla fabtastic osv.

”Jag vill tacka alla som har röstat på mig och det ska bli jättetrevligt i Baku hej och hå”.

Har knåpat ihop en mer ordentlig krönika som kommer i måndagens tidning men nu unt här en lite kort sammanfattning av kvällen. Shit asså. Jag är helt slut, det var så spännandes. Och glad och ont i halsen och allt annat. Och vad snygg Tooji var i pälsjacka förresten. Tooji – Norges Saade fast snyggare.

Okej here goes: David Lindgren:

Började bra ensam på scenen, sedan försvann han bakom dansarna och fick instrålning. Låten är pepp men fel artist och det är säkert något konspiratoriskt Björkman/Bert tänk bakom det.

Thorsten Flinck:

Knark är bajs. Han höll inte ihop riktigt men det var fint ändå, lite abstrakt på något vis, som att han kom från något slags Dramaten i rymden och stod och gnolade för sig själv. Skör men skön.

Dead by April:

Snyggt ljus. 

Lisa Miskowski:

Den gick och gick och man satt och babblade lite och sen var den slut. 

Top cats:

Som sagt: creepy ögon, man vill inte möta den sångaren i en tunnel en sen kväll. Gitarristen var så glad och crabbade så djupt att han ramlade, det var kul.

Loreen:

Hon var störst, bäst och vackrast, fast det vet vi ju redan, nu låter vi henne vara en stund.

Azer bad jeans – hehe.

Ulrik Munther:

Där satt vi och babblade igen och sen var låten slut.

Björn Ranelid:

Fint skägg men han såg lost ut på scenen, som att han inte ville vara där. Mer rrrrrrrrrrr nästa gång! Och nu låter vi den där mannen vara ifred också. Låt alla va - generellt.

Molly Sandén:

Folk sms:ade att de rös och så, jag kände inte det, sedan fick jag höra ett snuskigt skvaller och så stirrade jag bara på hennes läderbyxa. Den berörde mig inte, byxan alltså. Men hon satte låten säkert och fint, jag är ambivalencia här.

Danny:

Ja han var fantastisk, lilla Danny. Så glad och avslappnad och allt var fint, dräkten var sådär mörk igen pga lampstrul (man kommer ju alltid undra hur det där skulle ha sett ut egentligen) men det gjorde väl inget. Det grymma var bara att Loreen var snäppet bättre, kändes fräschare för att använda ett ofräscht uttryck. Men det gjorde ont att se Danny bliva besviken, han kommer nog aldrig ställa upp igen. Han borde vunnit förra året va, jaja. Och det är säkert något konspiratoriskt Björkman/Bert tänk bakom det.

Annars stirrade jag mycket på Sarah Dawn Finer och hennes sköna uppenbarelse, och Gina Dirawi är jag också lite kär i. Mellanakten med Helena Paparnåntings åmiga version av Popular tycker jag var ganska trist, något med svart som ger en stämning av… Begravning? Någon sa porrig, jag säger isåfall nekrofili. Samma med Bergströms sketcher, för deppo.

En smårolig sak var alla slajmiga män i de internationella jurygrupperna, med roliga namn dessutom! Klitos Klitoris och Carbonara?

Hah.

Ikväll har många andra länder också haft final och imörrn har Moldavien sin. Pepp.

Gläder mig också till att höra Engelbert Humperdincks bidrag.

Natti

23:29 | 12-03-10 

Snart är det över

Jag har inte alls följt med den senaste veckan, alltså i Aftonbladet eller bloggar och dylikt, jag vet inte hur det står till med Ranelids ego eller Loreens hals, jag bara gissar, det är vilket som ganska lätt att bara blajja på och det mesta är fulltsändigt ointressant. Det som är kul är ju att se finalen ikväll om inget annat. Bara just de där timmarna va. Två små ynka timmar av hallojs.

Igår fick jag förresten igen uppleva den dära "shit vad blond du är" prylen, ni vet när folk gärna tar i lite extra för att få dig att känna dig som inte bara dum i huvudet utan nästan lite efterblifven. Det där händer ju iofs rätt ofta när man med glad röst säger att man gillar schlagern, och det känns ibland som ett socialt självmord att erkänna sina olika passioner i detta livet. Men men...

Krönikan i dagens tidning blev då som sagt mycket nedkortad under vild stress och ett stycke som liksom inte helt hänger ihop ska egentligen gå såhär:

"Fast jag tycker det ska handla om vem som levererar bäst där och då, alltså på finalen. Vilket i så fall är till Thorsten Flincks fördel ty han är den enda som är riktigt intressant att titta på i tre minuter i sträck, och som kan överraska. Det är något mysko skört över det där numret, låten känns mossa men Flinck är fin i den, och han har fått en slags återupprättelse via Melodifestivalen, hur fint är inte det? En meloditävling som alla älskar att hata där den mest otippade kan gå från trash till röda mattan på ett par ynka minuter.

Det verkar tyvärr vara tvärtom för Ranelid – om han nu ens ställer upp? Och det beror kanske på att han anser sig bringa finkulturen till Melodifestivalen utan att förstå att han är på samma nivå som alla de andra, särskilt sin medsångerska. Alla är clowner, men fina clowner dock. Men det går inte att se ned på, man måste stå bredvid, ifall man vill att folk ska digga. Missförstå mig rätt, jag gillar Björn och hans självförtroende är avundsvärt men hans texter i den här kontexten är varken finare eller starkare än Sean Banans. De sitter alla i samma båt.

Men jag tänker att det kunde bli spännande om Ranelid vann, folk skulle prata om säd och mänsklighetens ev. utdöende i hela Europa över skålar med chips, baklava och dipp. Sug på den.

Yes, so it is."

Ha det!

09:19 | 12-03-10 

Malmö

Blurk.

Men hörrni Säg att det blev fel med rösträkningen! 

Eller är det verkligen the ultimata död of the Diva i Schlager Bdsm nu? För hur i hela helvetet kan annars två gladkristna begravningsentreprenörer/lik med lösgaddar som självgoda släpar sig fram på en scen och gnölar Dont let me dooown med ett fejksmil fastklistrat på läppen falla folk på just läppen MER än en solklar liten Perrellistjärna? Varför sandpapprar ni mina ögonbollar med BingoLotta Engbergs gothklänning från helvetet, it burns us, Master!

Jag fattar inte. Och väck mig från denna mardröm som heter Dont let me dooooown. Förlåt mig men... Dumt. Dubbeldumt.

Inte ens Danny levde ju upp till Perrelli ikväll, hans röst darrade, allt var lite för koreograferat, det var typ mörkt på scenen. Jag tror minsann divornas tid är passé bara, punkt slut.

Ingen Love Generation, ingen Marie Serneholt, inte Afro-Dite, ej heller Andreas Lundstedt… Bu.

Däremot: Top cats? Dead by April? Han som jag inte minns namnet på med braxerna som sprack i skrevet?

Men men. Den sista finalen var den bästa, jag är lite lycklig nu ändå va. Låt Dannyboy och divan tävla i olika finaler nästa år bara, okej. Dynazty var ju toppers, värsta pudelvibratot - skitpepp! Hanna Lindblad var asduktig där i discobollbehå, synd bara att låten sög häst. De andra har jag förträngt. Jo Miskowskis låt… är fin men alldeles för deppig, och lite för mycket Kate Bush. Och Engberg och Sjögren?

Why?

Annars gjorde det ont i halsen att höra Helena Bergströms röst sakta gå sönder och försvinna under kvällen. Prettoprylen med kvartetten missade jag i febril panik över glappiga teveantennen som gjorde att bilden hoppade hysteriskt oavbrutet som i ett hysteriskt anfall.

Jaja.

Det gjorde mig ont att se Perrelli sitta där förnedrad i greenroom med ett stelnat leende och se Lotta och Christer glassa förbi. Kändes som någon slags häxbränning eller en bröderna GRYM saga där de onda får ett happy ending och de goda ett stelnat smajl. Fan. Talang är inte att hasa runt på en scen utan en aning om vad du sjunger om och bara leva på gamla meriter. Man måste kämpa lite också, de försökte inte ens. Janteland! Nu kan man ju tycka att de flesta gör det i Mellosammanhang, jovisst men man kan hasa runt på olika sätt. Det finns grader.

Loreen kommer iaf vinna i Globen och det värmer, Danny blir väl tvåa va? Mja ja, det blir bra vilket som, Danny är ju Daaanyyy liksom. Vaddå snott från husmaffian? De snodde ju bara bästa delen (wouwooo) från den där låten och det kan man väl få göra, alla snor ju ändå. Du gör det, hon gör det. Alla. Och det ger sig, jag kommer bara va sur en stund till, sedan är alla bra igen och allt blir fint och jag får genast dåligt samvete för den släng av sleven jag utdelade till stackars Lotta och Christer i början av den här texten. Förlåt. Nu har det varit lite besviket här ett tag, men vi är ju happy här egentligen. Yes yes?

Jag lämnar er för kvällen med en finfin tröstande Grekisk diva från 2006. Anna Vissi med Everything, så bra att man nästan dör lite på henne:

23:12 | 12-02-25 

Jävla Österrike

Austria - Resten av världen 0-1. Vad har ni - Fritzl och alperna typ?

Svin. Korv.

En tung påse av tristess lade sig över Eurovision igår när Conchita Wurst INTE vann utan istället nåt jävla umpaumpa öl Just D strippiga brudar. Gnöl. Rap på grötig Österikkisk Tyska typ: "kvinnor är horor, Fritzl! Fritzl! Kom ner till min källare, föd mitt barn ät tysk korv drick tysk öl bli lite Fritzl nu kom igen". Eller nåt. Det lät så iaf. Fan. Jag kan inte tyska.

Jag kommer ju vara tvungen att släppa loss lite och tycka den är småkul till slut men vad hände med divan? Fattar ni att den här skulle vunnit hela Eurovision:Österrike är dumma i bollen. Får lust att skrika som Karl-Bertil Johnsons farsa: FATTAR DU VAD DU HAR GJORT?

Jag har ju en stor Divapassion - I löv them. Älskar det stora håret och den enorma rösten och känslan av att det finns en slav i logen som seprarerar de gula non-stopen från de röda eftersom divan vill ha allt i färgordning. Jag älskar när de blir lite tossiga som Brittan med rakapparaten eller Mariah med sin telefonsvarare eller som Carola i allmänhet och Whitney i synnerhet. Man vill ligga i deras enorma knän och bli ryktad av deras enorma nails medan de skrålar typ : Thats what I aaaaam och känslan av att allt bara ordnar sig väller över en. Våra Gudinnor. De brokiga kvinnorna med enorm talang, stort ego och dålig självkänsla. Det är något med att se Carola på scenen i Evighet, finns ingen som kan slå det och alla vet det, vilket gör Divorna så Gudomliga på något sätt. Och ja det är lika vacker när Moz står och åmar sig i påskliljor - absolut, inget utesluter något annat. Pappor och mammor, kön och hej och hå.

Eurovision har ju haft många divor men inte längre tyvärr. Förra årets solklara Diva - Dana International rasade ut ur semin snabbare än hon han säga hej och sedan var det bara Saade kvar som kunde diva runt. Unga killar som pumpar magrutor är de nya divorna, och ja det är kulturskymning över nejden nu så det passar väl bra da. Fan. Kan man få både och någongång?

Jag följde iaf kommentarströmmarna till den Österrikiska finalen igår och de fåtalet tappra ”I <3 Conchita” drunknade i ”I hate divas” och allmänna homohatfraser som man inte förväntar sig på just Eurovision Song Contest! Det haglar av dem asså. Haglar som dokusåpepremiärer. Haglar som hagel. Haglar som homofobkommentarer eller bara alllmänt näthat. Vart tog snäll vägen? 

Och jag blir helt gråtig för att Wursten inte vann, sorry. Det är som när hon Anna nånting vann i Svea för ett par år sedan… Kul är dock att Jedward tävlar för Irland igen, dock med en ganska oJedwardig låt, den låter nästan lite dansk men skitsamma:Gnöl.

10:23 | 12-02-25 

Dannyyy!

Imörrn kommer bli så bra alltså!

Jag glanade lite på repen på Svt och blev helt rörd av både Danny och Perrelli! Fan vad fint! De jobbar ihjäl sig och allt är sådär hysteriskt och spektakulärt som det ska va.

Oh joy!

Och ikväll har då Österrike final och där tävlar Conchita Wurst med sin Whitney/Mariahballad - en klar favvis! Om inte Wurst vinner är Österrike dumma i bollen.

Ja alltså imorrn är det ju ocskå Lotta och Christer med sin kärlekshallojsan som säkert många kommer digga, Miskowski med en runnig up that hillig låt med fina fladderdansare, en ganska horribel Hellströmkopia, pudelrock som är helt okej och lite etno som låter som Kåldolmar och Kalsipper ungefär samt Hanna Lindblad med nåt Flashdancetjafs som inte var sådär megabra tyvärr.

Charlotte och Danny till Glouben va, ev Danny och Lotta och Christer fast det hade vart trökigt. Däremot går pottan och gänget till andra chansen tillsammans med antingen Miskowski eller Dynazty beroende på hur less folk är på röck i Mellon.

Kuligt, jag gläder mig!

17:57 | 12-02-24 

Leksand

Lek sand. Lek i sand… Sandlåda. Sand. Ja ni fattar. Nu börjar man bli lite less, för ett jävla tjat om Ranelid! Ta ett ordentligt grepp om skrevet, knäpp upp skjortan, doppa fejset i bapelsinjuice och slappna av. Vår egna lilla Snooki vann igår och låt det bara va!

Haha! Folk är arga, känner att de avslöjat varandras Melodifestivalsmygintresse samt uppmuntrar till bojkott. Hej sjuttiotal! Men det är ju roligt och lite förbryllande att alla blir så arga, blodet kokar liksom. Och folk undrar hur man kan älska Eurovision? (ja igen).

Så switchar man kanal och så är det:

Krokodiltårar för Whitney.

Ballonger för Whitney.

Ylsång för Whitney. Världen är så jävla konstig.

Okej – gårdagens festival gick iaf like so ungefär:

Tänk att ha utbildat dig till dansare ett helt liv och sluta dina dagar som mimare av trummis på Melodifestivalen! (böl) Eller trummimare samt hållare av neonrör! Att ha folk som mimar trummor verkar iaf vara grejen i år. Släpp dansarna fria, de är oftast bättre än artisterna! ska bli min nya paroll.

Gina the rawi var fin i håret, annars kändes de ganska bleka och anonyma igår - programledarna, som att de var trötta själva på hela grejen. Hm.

Det var väl Youngblood först va? De tog sig i skrevet och sjöng ganska falskt… I ärlighetens namn så kokade jag pasta och tog mig i skrevet under hela deras akt.

Så var det Maria Benhajji med i sina drömmar? Man ville så gärna att hon skulle få vara stjärna och lysa som ett stearinljus men hon var alldeles för nervös för att hålla en ton ren eller sluta le som en psykopat, och någon hade ställt dit en massa stearinljus och man tänkte mest: stearinljus – fladdrigt lättantändligt tyg, stearinljus – lättantändligt tyg…

Love Generation: Jag blev snurrig av kostymerna och texten gick typ: Left daddys girl at home. Hypnossnurrabyxor? Men låtjäveln var okej bra fin och de är duktiga! Nog kvällens bästa även om jag undrar hur det är möjligt för tyo sjuttio pers att skriva en sådan halvtäskig låt med textrader som "left daddys girl at home"? Lämnade pappas flicka hemma?

Love Generation gick inte vidare för att pappas flickor hellre röstar på grabbsen - det är synd. Och en isf större skandal än att Sara Li och Björn snubblade vidare. Slår ikapp lite på stortrumman här nu.

Fast däremellan kom han Mattias va? Och jag tycker att den påminde om Maggio och han Oskar mfl dvs socialrealistisk popsoul om spruckna relationer yada det skulle vart du satan i gatan från och med du genom eld vilket inte föll mig på läppen. Killen jobbade på och var söt och så men...

Carolina Wallin Pérez: Det finns en hel generation med folk som sjunger lite jazzigt i pastelliga liksom lösa lediga kläder yada hej akademikerbarnvibb och det är ganska fint och så... Kanske bara helt malplacerad bara. Lite grå taxiresa hem klockan fyra på morgonen i ett slaskigt novemberStockholm, vilket säkert är fina grejer men känns inte så guldkavaj och paljetter. Plus ett minus för omotiverat SVART konfettiregn!

Andreas Johnson lät som Andreas Johnson brukar låta, dvs som ett par Beatleslåtar samt igår även Suede? Och det är fina grejer (ja igen) att han är med men tyvärr också en aning trist, det gör mig ont att han sjunger så tråkiga låtar, han verkar ju så trevlig. 

Molly Sanden var fin i sin ballad, och den enda självklara till Glouben, dock förstod jag inte hennes bondagedräkt? Ej heller skinnbrallan? Varför inte bara köra på lättantändlig chiffon och go for it i vindmaskin osv. Jag tycker ändå att Sonja gjort den finaste balladen hittills i år.

Ett Miraaaakeeel. Och vet ni – anledningen till att Ranelid går hem i de små röda stugorna är inte för att folk tycker att låten är bra eller för att man missnöjesröstar eller så. Det är för att det är underhållande att se den där mannen vingla runt och prata kvasipoesi om säd! Och det var en rolig refräng! Varken mer eller mindre. Skärpning nu. Melodifestivalen handlar om tjolahopp och tjolahej, inte kvalitet eller djup eller mening eller Kent. Dessutom vet alla att Loreen i princip redan har vunnit hela tjottaballongen så han utgör inget hot på det viset, haha eller? Tänk Christer Sjögren med I love Europé. Eller Loa Falkmans Symfonin. Visst är ni glada att de gjordes? Ty man kan garva åt det rätt mycket va visst. Däremot tycker jag att han Björnen var ego mot sin partner, ignorerade henne rätt mycket och så, det var lite negg.

Sketcherna da: mja jag tycker egentligen bara om nörden av de roliga gubbar som Bergström gör, kanske för att jag mött honom i Schlagersammanhang, ni ska veta vilka hysteriska siffer och tabellnördar det finns därute – vackert. Annars blir jag en smula depp av de där sketcherna och det kan ju aldrig vara meningen? Jag saknar Grotesco med Tingeling! Punkt. Diskbänksrealism finns det ändå nog av så att man blöder näsblod av det. Resten av dygnets alla timmar faktiskt.

Och jag vet att jag kackar i eget bo nu men Cirq?us Alfon känns så himla 1998, pff. Nycirkusmusik med skojsigt hår när den är som mest irriterande. Fattade inte helt grejen men de drunknade i något kanske, vet inte vad. Som att ljus och ljus och laser är så viktigt i år att man glömmer artisterna ibland, och de stackars trummimarna. Men låten är digg, och de är ju ganska söta. Fan! Som vanligt: alla var fina, förlåt.

Fast det är inte roligt längre, jag vill ha Carola snart. MED VINDMASKIN OCH FLAGGA! Nästa vecka är det Perelli, Hanna OCH Danny samt duett mellan det gamla lövparet Christer och Lotta!

Det kommer faktiskt att bli bra.

Det måste det.

Och kanske lite Dolph? Please.

Säd

Texten till Ranelids låt ikväll (skratt) så nu kan vi skrävla med ikväll, det blir vackert - hela svenska folket tar i ända från tåspetsarna på SÄD:

Kärleken, detta under, detta mirakel… och är mäktigare än allting annat på denna jord.
Kärleken… Ett enda vapen, mäktigare än allting annat.

KÄRLEKEN, VILKEN KRAFT.
Världens första, och största atombomb… är kärleken… detta under… detta mirakel
NU SKJUTER VI IVÄG PILARNA

Ett mirakel som kallas kärleken, ett mirakel…
DETTA MÄKTIGA ORD
Ett mirakel som kallas kärleken, ett mirakel...

Kärleken är världens största mirakel…

Kärleken, kärleken… detta under... detta under
Att leva är att simma från stranden jag… till stranden du… i havet vi.

Om kvinnan säger nej…till mannens säd i 60 år… så dör mänskligheten ut.

!!!

Detta under… JA, SÅ ÄR DET!

Ett mirakel som kallas kärleken, ett mirakel…
DETTA MÄKTIGA ORD
Ett mirakel som kallas kärleken, ett mirakel…

Kärleken stavar aldrig fel… ett mirakel
Kärleken lutar… en aning som gammeldags skrivstil… ett mirakel
VILKEN KRAFT… KVINNAN ÄR DET FÖRSTA KÖNET… GLÖM NU INTE DET

Ett mirakel som kallas kärleken, ett mirakel… ett mirakel… ett mirakel… Här är ett mirakel

Kärleken stavar aldrig fel… ett mirakel
Kärleken kärleken kärleken OJ OJ
Ett mirakel som kallas kärleken

Nu kommer kärleken, nu kommer armén, nu kommer soldaterna
HERREGUD…. Mirakel/

Hm. Sug på den.

Tänker lite på Mikael Wiehe och hans låt till Valerie Solanas som han skrävlade ur sig när det var som mest skrik och skrän om Scum-manifest för några månader sedan. Den var vidrig den låten, fast på ett annat sätt. Ranelid och gänget har fattat Melodifestivalen. 

Sean Banan.

Thorsten Flinck.

Björn Ranelid. 

Loredana Bertè.

Och folk undrar varför man diggar den där Eurovisionprylen!

Pyntar lite med olika bilder på Loredana - denna fabulösa skapelse:

16:27 | 12-02-18 

Björn Borgs ex

Japp, Italien har ju sin San Remo festival, en tre dagar lång hallojspryl med sånger där slutligen en gnölas fram till Eurovision, en av årets dängor är denna, Loredana Bertè! och nån maffiasnubbe.

Omg för ett gäng:Ja det var bara det. 

Heja Ranelid ikväll va. Yey!

13:22 | 12-02-18 

Göteborg

Göteborg

Och Di Leva gnäller: Waowaowaoowooo.

Norge var bäst igår.

Men mer om det senare, beklagar alldeles för sen uppdatering men jag antar att ni ändå snorat runt i solen och sörjt över Whitney idag så det spelar väl ingen teater.

I Köttlaborg… En slags sammanfattning av vad jag tyckte. Jo jag tyckte att Sarah Dawn the Finest och Gina the raw´s Backstreetboyspryl var det fräschaste. Kvällens tema var annars: fel artist till bra låt - ett mycket speciellt tema, inte så fräscht (ja igen: fräscht). Jag kollade mest på dansarna ty alldeles för många artister hade instrålning. Vad är det jo, Instrålning är ungefär som att sätta en Skogaholmslimpa på scenen och ljussätta den fint och låta tiden gå i tre minuter.

Hörde förresten någonstans att många i ”förorten” röstar på borgarna för att det ger en slags högre status. Tiden då alla röstade på S och hade töntiga brallor är förbi, även i Melodifestivalen. En ballad med fin bro och fladdrig klänning eller discodänga med guldkavaj går inte hem längre. Folk vill ha verklighetens folk (KD) med jeans och tröja och refräng eller så ska det se dyrt ut på ett nordic light sätt. Det är det nya i MD och igår slogs sista spiken för de töntiga med fladderkläder kändes det som, och vi sörjer. Fast hej hallå det håller ju inte som argumentation i tre sekunder men det är väl skillnad på Herreys och Timoteij iaf va? Och Anna Book och... Top Cats. Säg att det är så. Och behöver jag säga att jag inte gillar varken nordic light eller verklighetens folk.

Från början:

Ja okej Ulrik Munther? Kämpar på fint på scenen och så, han skulle jag säga är Miljöpartiet – lite sådär ung och obestämbar - lite som någon slags blob mittemellan. Trummisen såg väldigt överdriven ut också, vet inte om någon tänkte på det. Bara det att jag satt och tänkte på det säger rätt mycket om hur spännande låten inte var.

Sedan nickade jag till medan Top Cats gjorde samma sak som Playtones förra året och jag skulle väl dra till med KD här fast jag vet inte - den där politikjämförelsen börjar redan bli en jolmig tes. Jag vart tvungen att blunda på Topskatterna iaf, de var för påträngande happy.

Men så kom Sonja Aldén! Svepte in med en bro och typ glas slippers? Och trots att jag ormade mig som en mask på het platta föll jag som ett korthus för denna ballad på bro med nödrim i vindmaskin. Åh så fint - klump i hals osv. Klänningen! Bron! Texten! Och oj vad det inte gick hem i stugorna. Sonja är lite Juholt för mig nu, kramgo och missförstådd. Did I mention BRON? Bron alltså. The bridge. The bridge of löv. Jag hjärta Sonja osv.

Och därefter stuffade Andreas Alcazar runt i guldkavaj, det hela lät väl lite svajjigt men vafan! Varför fattar inte folk att han måste gå vidare, det borde ju vara fastslaget nu. Och han satt ensam i Green room – bara det. Jag hjärtar Andreas också och jag hoppas han inte ger upp Melodifestivalen, näver!

Jo jag måste hålla töntfanan i topp här annars dör hela spektaklet.

Sedan kom Timoteij. De som känner mig vet ungefär vad jag anser om Timoteijijiji (SD?) men jag försökte verkligen lyssna utan fördom. Jepp. Och tja först kom tjejen med flöjten, sedan hon med dragspel och fiol och sedan kom tårarna, dock mer av avsky än sorg. Och när Top Cats OCH Timoteij båda gick vidare tröstflipprade jag ist mellan Ungern, Island och Norges finaler – det var ganska kämpigt ska jag säga men förträngning är bäste dräng.

Efter Schampot följde två bra låtar med helt fel artister - kvällens tema som sagt. David Lindgren instrålade sig genom en slags In the Club som OLA borde sjungit, minst. Var var OLA? Ge mig OLA! Olalalala, inte David. Jag orkade bara titta på dansarna som var skitfina och om man kisade så lät låten rätt bra, den satte sig. Hejja låten men byt David.

Samma med Mimi Oh (i Norge tävlade Minnie Oh btw), varför kunde inte Lili och eller Sussi framfört denna t ex? Om det nu skulle vara 80-taligt 80-tal? Låten var kul men flickstackarn såg ut som någon slags Maggio fast ändå inte och det hela var för Nordic light för att likna 80-tal och himla konstruerat. Vilket iofs är festivalens hela grund och så men ändå, yngst är inte alltid fräschast.

Så till Di Leva, jag måste säga att han var bra bättre bäst. Iaf: WOUWOUWOOHOHWOO:et i låten var det finaste på hela kvällen. Och nu struntar vi i hur människan är som människa, vi koncentrerar oss på låten – som var jättefin, men enligt det stora antalet som ringde då töntig och utdaterad. Och nu ska jag inte jämföra med partier eller politiker, det vart för rörigt.

Mellanakten då... Dansare med Gagavaddar och en DJ med en alldeles för komplicerad mojäng som skulle spela Elektrisk från förra året, den måste varit för käss ty den elektrisk som spelades mest var Leila K:s från 90-talet, och man längtade efter Leila, tänk om Leila kunde sprungit in och bara trashat scenen gul unt blå, jag hade behövt det. Ist Gagavaddar (ja igen: gaggetigaga) och nån raptjej som inte var Leila - gnöl. Bergström är fin som soffpotatis men jag tycker ändå de där sketcherna påminner om saker man inte vill tänka på, verklighetens... fölk.

MEN! Kvällens bästa var Norge. I Norge vann Tooji, nu är vi kära i Tooji. Norges omröstning var  alltså fabtastic, mycket mer spännande än vår, det var ont mot gott och tårar och långa dramatiska pauser och mer tårar, mest Toojis. När han kramade sin mamma grät hela Norge (och jag).Och låtjäveln kommer säkert rätt högt i Eurovision vill jag tro. Rybak körde samma extranummer i pausen som han redan gjort i den danska och maltesiska och gud vet vad mer finalen. Haha! Jag tror Rybak har det ganska dåligt, fiolsträngen ser alltid helt massakrerad ut.

Fler vinnare har röstats fram i helgen, ingen som föll mig på läppen tyvärr, mer om det lite senare. Nästa vecka tävlar Björn Ranelid mot bla Love Generation - det kommer bli mer energiskt och historiskt och fantastiskt, va? 

Hej

23:00 | 12-02-12 

Novosibirsk

Vardag igen.

Februari är ju en sådan helvetes månad… Med alla hjärtans blodiga dag och flagiga nagelband, taskig ekonomi och mjäll (samt törrt hår). Det är fortfarande gnöligt kallt och folk knotar runt och knegar och Reinfeldt predikar evil, Madonna vinglar runt på Super Bowl och får alla världens crazy kommentarer på nätet om Illuminati. Ser Dox om modellideal och stackars kvinnoskelettkroppar, spyr lite i halsen och hej kommentarer som  "de älskar magra kvinnor i Japan" som vinglar (igen) omkring samt nån anonymousvideo om Scum och spyr lite i halsen igen. 

Hajjar inte helt hur folk då kan bli så irriterade på något så gladtöntigt som Melodifestivalen, men men.

Jo jag såg reprisen också och såklart tycker jag både Afro-Dite och Serneholt blev finare andra gången.

Mjo.

Norge da - jo en kille som såg ut lite som Saade fast sötare gick vidare med en helt okej hoppig låt. Han heter Tooji, heja Tooji!

Nästan som Saade fast Tooji.

Sedan gick de rappande barnen vidare också, ni minns kanske att jag för ett par veckor sedan postade deras sång som handlar lite om Utöya och så. Den har gospel och en starkt naiv West side story pryl och fred på jorda och hej och hå. Hejja den också. Den tredje som gick vidare var en amerikansk countrygubbe på 245 år something och jag glömde låten sådär swoosh. Norge hade också en Euphoria med en tjej som hade lite Gaga/Dita outfit men den var mest bara skrik.

Nu har jag lugnat mig vad gäller Loreenprylen också, jo det var fint men det var också ganska fånigt.

Och stulet.

Men jo jada fint ändå, menar bara att Afro-Dite inte var helt fel ute. Om jag neggar då och då så är det bara för att jag försöker vara lite stöddig, något jag är dålig på egentligen. Man kan ju lätt bli lurad ibland att försöka hitta soul i detta träsk av helt andra saker än djup. Det finns ju ingen kärna av annat än rosa sockrigt kladd och det är ju det som är det fina, och sedan kan man göra hundra andra saker också, det är ju det som är så bra. Så måste man inte analysera ihjäl sig heller men jag bara säger…

Lyssna inte på mig om jag blir för blödig heller, låt Melodifestivalen vara den sista utposten för helt fel och yta. Lyssna inte på mig alls faktiskt.

Och ramla inte ner i diskussionsfällan där folk tjabblar om meningen med detta. Ett tag var folk pepp på Schlagern, nu är det mest bara gnöl igen. Jag känner ytterst få som ens kollar, vilket är superfine. Sparka bara inte på den discoboll som redan ligger där helt cracked och kvider…

Ja okej lite Tooji da:

Och dessa tävlar på lördag:

Känns lite mer gamling och traditionellt typ - sniff sniff hej det luktar discoboll och lite ballad med vind. Åh Alcazar Andreas! Peppeti gnegg!

Slutligen - lite Nicki M för att balansera upp gubbigheten. 

Hörs snart/ S

22:23 | 12-02-07